Vad är Antioxidanter?
Antioxidanter är kroppens naturliga skydd mot reaktiva syrearter, såsom fria radikaler. Kroppen producerar ett antal enzymer som fungerar som antioxidanter. De fungerar genom att förhindra, neutralisera och reparera skador orsakade av ett överskott av reaktiva syrearter i kroppen.
Balans mellan bildandet av den reaktiva syrearten och deras förstörelse av antioxidanter är viktigt för att kroppens celler ska fungera optimalt.
Vad är Antioxidanter?
Antioxidanter är kroppens naturliga skydd mot reaktiva syrearter, såsom fria radikaler. Kroppen producerar ett antal enzymer som fungerar som antioxidanter. De fungerar genom att förhindra, neutralisera och reparera skador orsakade av ett överskott av reaktiva syrearter i kroppen.
Balans mellan bildandet av den reaktiva syrearten och deras förstörelse av antioxidanter är viktigt för att kroppens celler ska fungera optimalt.
Ett enkelt exempel på hur detta fungerar ser du genom att skära upp ett äpple och låta det ligga framme några timmar. Den bruna färg som bildas på fruktköttet i mötet med luften kallas för oxidation.
Om du däremot penslar lite citronjuice på äpplets yta direkt efter du skurit upp det, så tar det avsevärt mycket längre tid innan det börjar bli brunt. Det är för att citron är rikt på antioxidanter som motverkar oxidation.
Behöver jag antioxidanter?
Ja, allt pekar på det. Antioxidanter kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes, benskörhet och andra sjukdomar som relaterade till oxidativ stress.
Processen ovan är inte helt olik den som sker inne i våra kroppar. Om vi har mycket antioxidanter kan våra celler skydda sig mot oxidation och fortsätta att utföra sina uppgifter.
Utan antioxidanter ”rostar” vi helt enkelt lite snabbare och våra celler får svårare att upprätthålla sin balans och livskraft.
När en människa har en infektion eller en inflammation bildas det mycket fria radikaler. Förutom att bidra till en rad sjukdomar anses fria radikaler också påskynda det naturliga åldrandet.
Vårt immunförsvar använder dessa radikaler för att angripa, så de ska finnas men det behövs en balans mellan radikalerna och antioxidanterna.
Lika viktigt är det att försöka utesluta faktorer som påskyndar oxidering i kroppen, som t.ex. vitt socker, rökning, överdriven stress, överdriven motion, dåliga fetter osv.
Antioxidanter finns framför allt i frukt, grönsaker, bär, nötter och te. Vitamin C (askorbinsyra) och vitamin E (tokoferol) är vanliga antioxidanterna. Antioxidanter finns även som livsmedelstillsatser, dessa har ett E-nummer mellan 300 och 385.
Livsmedelsverket rekommenderar vuxna att äta 500 gram frukt och grönsaker varje dag. För barn är rekommendationen 400 gram.
En effektiv antioxidant som tillhör gruppen karotenoider och som återfinns i bland annat alger.
Många har fått upp ögonen för denna antioxidant, bland annat då den verkar kunna ha positiva effekter vid inflammation och hjärt-och kärlsjukdomar.
Mycket mer populära karotenoider, men med mycket svagare effekter, är betakaroten (i ljusorange morötter), lykopen (i röda tomater) och zeaxantin (i ljusgul majs).
Det är naturens mest kraftfulla antioxidant: Om du behöver fler anledningar för att introducera astaxanthin i ditt liv, så har den här potenta antioxidanten visat sig vara 4.6x starkare än betakaroten, 110x starkare än hudboostande E-vitamin, och hela 6000x starkare än C-vitamin för att motarbeta fria radikaler. Låter nästan för bra för att vara sant!
Nishida et al. (2007), Caretenoid Science. Vol. 11: 16-20
Vid hjärt- och kärlsjukdomar lider kroppen ofta av oxidativ stress och inflammation. Astaxanthin har visats ha positiva effekter vid dessa tillstånd, både hos djur och människa (1). I möss ökade blodflödet i artärerna efter intag av astaxanthin och hos människor astaxanthinbehandlade blodplättar fick ökade nivåer av kväveoxid, vilket verkar kärlvidgande.
[1] Ambati RR, Phang SM, Ravi S, Aswathanarayana RG. Astaxanthin: sources, extraction, stability, biological activities and its commercial applications – a review. Mar Drugs. 2014 Jan 7;12(1):128-52
VAD ÄR FRI RADIKALERi?
Enligt biologen Bruce Ames vid Berkeley University angrips varje cell i vår kropp av fria radikaler upp till 10 000 gånger per dygn. Kroppen klarar av en viss mängd fria radikaler. De är inte enbart till skada för kroppen. Fria radikaler används bland annat av vita blodkroppar för att döda bakterier och vissa celler. Vissa enzymer i levern använder dem också för att göra kemiska ämnen mindre giftiga.
Om det blir för många fria radikaler i kroppen kan de dock skada våra celler. De kan bland annat skada vår arvsmassa (DNA) så att mutationer uppstår. Blir de tillräckligt många kan det bidra till åldrande.
VAD ÄR DAGENS PROBLEM?
Fria radikaler uppstår extra mycket ( ostabila atomer eller molekyler ) vid fel mat, mediciner, rökning, alkohol, stress och miljönföroreningar m.m. . För att de ska känna sig stabila har de nämligen gör det allt för att att dra åt sig en elektron från närmaste grannmolekyl som då blir förstörd, och på så sätt uppstår skador i både celler och vävnad och nedbrytningsprocessen är igång.
“Mängden fria radikaler i kroppen har ökat avsevärt, men intaget av antioxidanter genom näring har minskat till och med sex gånger”, medger doktor Artemisa Simopolous. Åderförkalkning, tumörer, hjärtattacker, grå starr, retinal åldrande, försämrad immunitet är typiska hälsoproblem som orsakas av oxidativ stress.
2,5 miljoner celler dör varje sekund. När en cell dör kopierar den sig och skapar en ny frisk version. När en cell skadad av fria radikaler dör, kopierar den skadade cellen sig till en ny fri radikal.
Skulle DNA-kedjan bli träffad av en fri radikal som tar en av dess elektroner, kan detta med lite otur leda till förändringar i DNA-kedjan.
I praktiken skadas alla människor hela tiden av ett överskott på fria radikaler. Förutom åldrandet ger fria radikaler även upphov till ökad risk för en lång rad sjukdomar: hjärtinfarkt, stroke, cancer, ledgångsreumatism, grå starr, diabetes, m.fl.
Man kan utan överdrift säga, att fria radikaler är den farligaste riskfaktorn och att bättre kontroll av fria radikaler är oerhört angeläget för hälsan.
Den ständigt pågående skadan av fria radikaler leder till åldrande. Man anser t.o.m. att man inte skulle åldras, om man hade full kontroll på de fria radikalerna. Man skulle leva frisk och ung till ca 120 år. Då skulle ”klockan” stanna och man skulle dö utan sjukdom.
Visst är Astaxantin bra för huden. Japanska forskare har funnit följande om Astaxantin och hudhälsa: signifikanta förbättringar när det gäller minskad rynkbildning, åldersfläckar, elasticitet, hudstruktur, fukthalt samt tillstånd i det yttersta hudlagret. Forskarna skriver dessutom att Astaxantin kan förbättra alla hudlager.[11]. Stjärnornas hudläkare Nicholas Perricone (från Oprah och Access Hollywood samt författare till boken Ageless Face, Ageless Mind) säger att Astaxantin är “en stjärna bland anti-aging mat…har visat sig förbättra hudens kvalitet, elasticitet och reducera rynkor.” Emellertid visar studierna ovan att Astaxantin är bra för betydligt mer än bara hudhälsa.
1. OXYGEN FREE RADICAL SCAVENGING ABILITIES OF VITAMINS C, E, b-CAROTENE, PYCNOGENOL, GRAPE SEED PROANTHOCYANIDIN EXTRACT AND ASTAXANTHINS IN VITRO. Debasis Bagchi, Ph.D. Pharmacy Sciences, Creighton University School of Health Sciences, June 2001
3. Simopoulos AP. The importance of the omega-6/omega-3 fatty acid ratio in cardiovascular disease and other chronic diseases.Exp Biol Med (Maywood). 2008 Jun;233(6):674-88. doi: 10.3181/0711-MR-311. Epub 2008 Apr 11.
4. Simopoulos AP. The importance of the omega-6/omega-3 fatty acid ratio in cardiovascular disease and other chronic diseases.Exp Biol Med (Maywood). 2008 Jun;233(6):674-88. doi: 10.3181/0711-MR-311. Epub 2008 Apr 11.
2,5 miljoner celler dör varje sekund. När en cell dör kopierar den sig och skapar en ny frisk version. När en cell skadad av fria radikaler dör, kopierar den skadade cellen sig till en ny fri radikal.
Skulle DNA-kedjan bli träffad av en fri radikal som tar en av dess elektroner, kan detta med lite otur leda till förändringar i DNA-kedjan.
I praktiken skadas alla människor hela tiden av ett överskott på fria radikaler. Förutom åldrandet ger fria radikaler även upphov till ökad risk för en lång rad sjukdomar: hjärtinfarkt, stroke, cancer, ledgångsreumatism, grå starr, diabetes, m.fl.
Man kan utan överdrift säga, att fria radikaler är den farligaste riskfaktorn och att bättre kontroll av fria radikaler är oerhört angeläget för hälsan.
Den ständigt pågående skadan av fria radikaler leder till åldrande. Man anser t.o.m. att man inte skulle åldras, om man hade full kontroll på de fria radikalerna. Man skulle leva frisk och ung till ca 120 år. Då skulle ”klockan” stanna och man skulle dö utan sjukdom.
Visst är Astaxantin bra för huden. Japanska forskare har funnit följande om Astaxantin och hudhälsa: signifikanta förbättringar när det gäller minskad rynkbildning, åldersfläckar, elasticitet, hudstruktur, fukthalt samt tillstånd i det yttersta hudlagret. Forskarna skriver dessutom att Astaxantin kan förbättra alla hudlager.[11]. Stjärnornas hudläkare Nicholas Perricone (från Oprah och Access Hollywood samt författare till boken Ageless Face, Ageless Mind) säger att Astaxantin är “en stjärna bland anti-aging mat…har visat sig förbättra hudens kvalitet, elasticitet och reducera rynkor.” Emellertid visar studierna ovan att Astaxantin är bra för betydligt mer än bara hudhälsa.
1. OXYGEN FREE RADICAL SCAVENGING ABILITIES OF VITAMINS C, E, b-CAROTENE, PYCNOGENOL, GRAPE SEED PROANTHOCYANIDIN EXTRACT AND ASTAXANTHINS IN VITRO. Debasis Bagchi, Ph.D. Pharmacy Sciences, Creighton University School of Health Sciences, June 2001
3. Simopoulos AP. The importance of the omega-6/omega-3 fatty acid ratio in cardiovascular disease and other chronic diseases.Exp Biol Med (Maywood). 2008 Jun;233(6):674-88. doi: 10.3181/0711-MR-311. Epub 2008 Apr 11.
4. Simopoulos AP. The importance of the omega-6/omega-3 fatty acid ratio in cardiovascular disease and other chronic diseases.Exp Biol Med (Maywood). 2008 Jun;233(6):674-88. doi: 10.3181/0711-MR-311. Epub 2008 Apr 11.
